Yet another höstinlägg

Vladi­mir Nabo­kov skri­ver: “Nostal­gia in reverse, the lon­ging for yet anot­her strange land, grew espe­ci­ally strong in spring.” Detta är sant. Och på hös­ten kän­ner jag pre­cis raka mot­sat­sen, the lon­ging for yet anot­her fami­liar land, men det är inte nostalgi för hös­ten är ju så fylld av löf­ten. Jag ska exem­pel­vis börja ta hand om mina föt­ter. Har ni tips, dela gärna med er. Sko­lan bör­jar snart och där ska jag bära Kero­se­nes Fields of Rubus som gif­ter sig så väl med tegel­hu­sen på Uni­ver­si­te­tet, den kris­piga, klara luf­ten och prass­lande gula löv under föt­terna. Jag har klic­kat hem en grön stic­kad jum­per i kash­mir och det är den jag ska ha på mig i bib­li­o­te­ket när jag denna kanske sista höst­ter­min någon­sin verk­li­gen plug­gar så myc­ket som jag borde göra istäl­let för att måla nag­larna och annat strunt som ald­rig kom­mer att ge mig ett jobb. På tal om nag­lar har jag inte rik­tigt bestämt mig för vad som är hös­tens färg i nagel­lacks­väg — beige eller rött är det jag pend­lar mel­lan dessa dagar men miss­tän­ker att jag kom­mer att gå över till oxblods­rött så fort sol­brän­nan blek­nat. Vad gäl­ler höst­skor så står jag inför ett fami­liar val, näm­li­gen huruvida jag ska köpa hög­klac­kade stöv­lar eller låg­klac­kade sådana. Snyg­gast är helt klart med hög klack men när snön och isen kom­mer och stäl­ler till det är jag rädd för att halka. Dess­utom är jag redan så lång och även om jag före­språ­kar klac­kar även på långa kvin­nor så söker jag nog ändå en slags ano­ny­mi­tet i mina var­dags­skor. Jag gil­lar färgska­lan i Pra­das höst– och vin­ter­kam­panj och jag tyc­ker att gos­sen påmin­ner om en ung David Bowie, och det är ett sådant snyggt sam­spel mel­lan man och kvinna där hen­nes längd verk­li­gen accentueras:

03kiioliu mica-arganaraz-and-karl-kolbitz-by-steven-meisel-for-prada-fall-winter-2014-2015 10401454_10152232257043591_4538833461905702133_n

Vidare gil­lar jag den trolska– och sago­lika inspi­ra­tion som kanske fram­för allt synts hos Dolce & Gab­bana (se t.ex. här och här) men även i Harper’s Bazaars edi­to­rial »Into the Woods« och »Wild Beauty«.

ralph

I det senare hit­tade jag denna ljuv­liga klän­ning med cape från Ralph Lau­ren, som tyd­li­gen Rihanna burit för Harper’s Bazaar i ett tidi­gare num­mer. Jag tyc­ker verk­li­gen den kom­mer till sin rätt med sko­gen som bak­grund och asso­ci­a­tio­ner till sköld­mör av Rohan sna­rare än parat med guld och super­hjäl­te­vib­bar som i sty­lingen av Rihanna.

ww1-1

-

_The_ sköldmö av Rohan, notera att posen är näs­tan pre­cis den­samma som model­len i Harper’s Bazaar med armarna lea­löst längs med kroppen. 

Hös­ten får mig all­tid att längta till natu­ren och jag und­rar om jag är mor­bid i detta, eftersom allt ju dör i natu­ren nu, eller i alla fall går i dvala. Det hör kanske sam­man med min drag­ning till den gotiska lit­te­ra­tu­ren som även den sam­man­fal­ler med hös­ten. Jag läng­tar efter den här este­ti­ken så fort det blir mörkt om kvällarna:

Christina-Ricci-as-Katrina-Van-Tassel-in-Sleepy-Hollow-christina-ricci-16851068-1360-768 cine7

Och nu ser jag ju att Christina Ric­cis karak­tär i Sleepy Hol­low, som bil­derna ovan kom­mer ifrån, ju har en grå klän­ning och mat­chande cape. Inte kons­tigt att jag föll för den!


Comments { 2 }

Tags: , , , , ,