Two lipsticks and a lover

french

Varför är franska kvinnor sexiga och eleganta även om de har jeans, t-shirts och håret i en hästsvans? Vad är deras hemliga knep? Det frågar sig Helena Frith Powell i boken Two lipsticks and a lover och till sin hjälp har hon en uppsjö av franska kvinnor som alla verkar helt med på noterna att just fransyskor har något speciellt vi andra nationaliteter saknar. Författaren är brittisk så ”vi” är britterna och ”de” är fransyskorna.

Det viktigaste är att vara smal. Smala blir fransyskorna inte genom dieter och bantning, utan de äter vad de vill men i ytterst begränsad mängd. Gym är inget för dem. Istället bör man ständigt vara i rörelse under hela dagen, och kanske utföra något stretching-pass eller så i veckan. Ytterst diskret och lågintensivt. Strong is not the new skinny i Frankrike.

Krämer och lotions har en närmast helgonlik status, och slimmande effekter kan uppnås med intensiv smörjning och torrborstning om man råkat få i sig för många croissanter. Ansiktet ska ha sitt också, och den dagliga make-up man inte visar sig offentligt utan måste nogsamt avlägsnas med rätt sorts rengöring för att sedan följas av anpassade krämer. En omfattande hudvårdsrutin två gånger om dagen är absolut nödvändig (särskilt när man röker ett paket cigaretter om dagen, som ju hjälper till att hålla nere födointaget men kan ha förödande effekter på huden).

Eftersom fransyskorna inte tränar, finns det heller inga träningskläder att bli ertappad i. Att vara slappt eller bekvämt klädd är på sin höjd ett sidennattlinne och en kashmirkofta över – och så kan man förstås inte gå till affären – det förstår till och med vi barbarer här i norr. Nej, till affären beger man sig i full mundering och att ursäkta en slarvig klädsel med att det ”är ju söndag” eller att man bara skulle uträtta ett ärende är fullkomligt främmande för våra kontinentala systrar.

Att fransyskorna ändå kan se så eleganta ut i jeans, t-shirt och hästsvans beror på 1. deras smala figur. 2. deras strålande ansikte. 3.  att de känner sig som the fucking bomb eftersom de under allt har matchande underkläder de köpt för chockerande summor pengar.

Knepet att alltid ha exklusiva och matchande underkläder tilltalade mig mest med boken. Ärligt talat är den kåserande, högst ytlig  och påtalar självklarheter. Vill man vara snygg måste man lägga ned tid och pengar på sitt utseende. Typ så. Ungefär som när mirakeldieter lanseras: alla vet ju att man går ned i vikt av att äta mindre än vad man gör av med, sedan kan man kalla dieten Atkins eller South Beach eller vad som helst (jag har t.ex. hittat på en diet som jag kallar Borneo-dieten, mer om den en annan gång) – konceptet är i grunden detsamma och syftar till nå samma resultat. Litet så är det med större delen av boken, till exempel när det påtalas att man är elegant ut i fingerspetsarna om man ser till att just ha välmanikyrerade naglar.

Regeln att varje dag klä sig undertill som om man skulle träffa sin älskare ska vi alltid att minnas från denna fransklektion. Skulle ingen se dig i underkläderna så gör det inget, det är inte därför du har dem.  Att bli sedd ska inte vara den viktigaste aspekten vad gäller det egna utseendet – det viktigaste är hur du känner dig. Klämkäckt och klyschigt, ja, men jag tror på det. Framför allt handlar det om att vara attraktiv som livsstil: inte se sexighet och attraktion som något man konstruerar inför mötet med en annan människa, utan som en integrerad del av sin egen identitet.


Comments { 3 }

Tags: