Some girls are both smart and well dressed

Människors oförmåga att hålla flera tankar i huvudet samtidigt tar sig olika uttryck. Den värsta formen är den som mynnar ut i fördomar som sedan felaktigt får status som fakta eller gör anspråk på att vara sanning. Ett banalt men aktuellt exempel är ”varför har flyktingar iPhones?”, en grund och dum tanke formulerad av individer som inte förstår att även rika kan behöva fly från krig. En iPhone må ha många funktioner men skydd mot sådant som etnisk utrensning, halshuggning och radikal islamism återstår för Apple att utveckla.

På en mindre allvarlig nivå menar somliga att det finns en polaritet mellan yta och djup. Är du intresserad av yta, så är du ytlig – du kan då inte samtidigt ha ett intellektuellt djup. Antingen är man intresserad av sitt yttre, eller av sitt inre. Är man intresserad av sitt inre eller vill bli bedömd för sina prestationer, ska man dessutom passa sig för att pynta sitt yttre eftersom omvärlden då slutligen kommer döma dig som ytlig.

Bilden nedan har florerat i mitt flöde på Facebook en tid:

IMG_6004

 

Jag gjorde en skärmdump just för att få med mina kära fasters kommentar, för precis så tycker jag med. Varför inte båda? Man kan vara intresserad av både litteratur och kläder – det finns inget motsatsförhållande där emellan.

Kanske har ni sett detta hjärtskärande reportage, Vad skulle du ta med dig om du skulle fly? 6 flyktingar öppnar sina resväskor.  Jag ska inte analysera innehållet mer än att jag vill att ni ska notera något: behovet av att smycka sig eller hålla sitt hår i ordning är här i paritet med livsavgörande val. Att vara människa handlar inte bara om logik och överlevnad – det är också att ha med ett gult hårband till sin bebis eller hårgelé så att man kan göra spikes i håret. Precis som att vi läser trots att litteratur inte har någon egentlig funktion för vår överlevnad.

(Nu började jag tänka på Mabeuf i Hugos Samhällets olycksbarn, men eftersom jag misstänker att få av mina läsare förstår den referensen så lämnar jag er med den här bilden istället:)

monroe-reads-joyce1

Marilyn Monroe läser James Joyces Odysseus.


Comments { 4 }

Tags: , , , ,


Budgetsmink för minskad sminkbudget

En gång när jag var på Åhléns sminkavdelning för att köpa mustaschblekning – den här, den är jättebra! – hamnade jag bredvid en pappa och hans dotter som stod och botaniserade bland det lite billigare sminket, typ IsaDora och Max Factor etc. Dottern var kanske 11, 12, 13 år (jag har så svårt att avgöra åldern på barn), och hon och hennes pappa var där för att köpa hennes första smink, förstod jag när jag hade stått och tjuvlyssnat en stund. Det hela var väldigt rörande, dels för att pappan – som så många andra män – var fullständigt handfallen inför åsynen av alla produkter, samtidigt som han verkade väldigt mån om att han och dottern skulle få en mysig shoppingupplevelse ihop, dels för att jag på en gång fantiserade ihop någon oerhört tragisk och sentimental bakgrundshistoria om att flickans mamma dött i, I don’t know, barnsäng eller något i den stilen, och nu hade pappan och flickan bara varandra och, ja, ni fattar … (Den Moderne Mannen är mig tydligen fullständigt främmande.)

… i alla fall. H&M:s nya sminkserie (som Therese har skrivit om här) känns precis så där lustfylld som smink gjorde när man egentligen var lite för liten för att sminka sig; när man kanske lite trevande och med mycket tveksamt resultat hade testat mascara men på det stora hela inte hade någon koll alls.
– Jaha, men varför är det här sminket från H&M så kul, då?
– Jo, för att det finns en miljard färger av allt och en ögonskugga kostar 59:50 och en foundation 99 kronor! För ärligt talat, även om jag hyser en aldrig falnande kärlek till Chanels Perfection Lumière så känner jag mer och mer att det inte är värt ångesten att lägga 600 pix på en foundation.

FullSizeRender

H&M:s All-Day Liquid Foundation – som är en av de tre produkterna jag köpte – är lagom täckande, lättapplicerad och hållbar. Den sägs passa alla hudtyper, men jag vill nog gärna ha något lite flottigare nu när det börjar bli kallt ute. Men för den med normal hy som blir blank framåt eftermiddagen är den nog riktigt bra. Jag brukar ha svårt att hitta färger som är tillräckligt ljusa utan att bli för rosa, men nyansen Cool Beige är helt perfekt på mig – jag hade kunnat applicera den i halva ansiktet utan att det hade sett konstigt ut! Smink har en tendens att halka runt i ansiktet på mig, men den här satt på plats hela dagen.

Jag köpte ett rouge också. Pure Radiance Powder Blush i Apricot. Det här var liksom också en rejäl och bra produkt – lättapplicerad, lite skimmer men inget glitter, hållbar. Och titta vilken gullig förpackning! Så mysigt att den är lite guldig och liksom glammig på ett oironiskt sätt.

IMG_3654

Pappersasken är också fin. Jag gillar den raffiga kvinnan! Hon ser förförisk ut på ett sätt som jag föreställde mig att en viss sorts kvinnor – kanske franska? – var när jag var liten.

ask

Jag kände mig så himla upplyft efter att ha gått runt på H&M och petat i burkar, testat färger på ovansidan av händerna och provat minst fyra–fem olika nagellack! Det här är precis vad jag har saknat: ett habilt och prisvärt sminkmärke med en massa olika färger. Jag tycker verkligen inte att det är för mycket begärt att kunna slinka in och spontanköpa en ögonskugga utan att bli ruinerad.

Men vänta nu, foundation, rouge … den tredje produkten, då? Hm, jo, jag köpte en ögonskugga också, men jag har på något vis lyckats tappa bort den i mitt eget hem. Jag återkommer med ett omdöme om den när jag har lyckats lokalisera den.


Comments { 2 }

Tags: , , ,


Skönhetsminne: En ödmjuk betraktelse av regnbågen i min tid

Det var högst sannolikt att vi skulle hamna här förr eller senare. I drygt tre års tid har det varit mer eller mindre socialt accepterat med pastellfärgade frisyrer som ser ut att häröra direkt från Hasbro’s My Little Pony-produktion eller disneyfilmen Fantasia (1940). Ibland har det handlat om enhetligt färgat hår, och ibland har håret gradvist tonats in i pastellnyansen. Men det har hela tiden handlat om att välja sig en pastellfärg åt gången.

rainbow01

Det enfärgade, pastellfärgade håret har under sommaren 2015 utvecklats i linje med opalpärlans vackra skiftningar. En askig regnbåge. Det var oundvikligt, givet de senaste årens utforskande av pastellerna.

När vi initierade Skönhetskabinettet så var det bland annat med utgångspunkten att vi delar många gemensamma skönhetsminnen. Det är inte ovanligt att människor delar skönhetsminnen med varandra: särskilda konstverk, en tidig kontakt med fina material, ett musikstycke från familjens enda populära LP-skiva, eller en stor, och vanlig, naturupplevelse. Regnbågen som naturföreteelse är spektakulär. Nuförtiden märks det inte minst på våra medmänniskors (och kanske särskilt stockholmarnas) utbrott av hänförelse på Instagram när bågen böjer sig över hustaken. Alla vet att regnbågen är den största naturliga klichén men ingen kan hantera det.

rainbow07

Det skönhetsminne av regnbågen som påverkat mig mest är första gången jag fick den förklarad för mig ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Det var i någon av Så funkar-böckerna som det vita solljusets perfekta böjning i olika nyanser tidigast illustrerades för mig. Rött ytterst – rött böjs minst – följt av orange, gult, grönt, blått, indigo och violett innerst – den nyans som böjs mest brutalt. Varför minns jag denna faktainläsning bättre än alla hundratals regnbågar jag någonsin sett? Därför att det finns en skönhetsupplevelse i att tillskansa sig kunskap, och att sedan se något med nya ögon och uppleva det som aldrig förr. En förlängning av det är skönheten i att förstå ett fenomen intellektuellt men samtidigt bortse från det man vet och helt hänge sig åt det man upplever.

De fåtal regnbågar jag minns bäst och med störst ömhet är inte himlens egna utan de regnbågar jag som barn såg när solens ljus bröts i vattenstrålen från familjens vattenspridare i trädgården om sommaren. Då kunde jag styra regnbågen beroende av hur jag placerade spridaren och var jag placerade mig själv. Jag kunde även triumfera över regnbågen genom att springa rakt igenom den, eller erövra den genom att hoppa över den. Jag minns även flera exempel på den regnbågseffekt som uppstår då en ljusstråle bryts mot olja som täcker en vattenyta, och har alltid uppskattat detta fenomen då det är mer artificiellt än den “äkta” regnbågen. Det finns någonting perverst i att med mänsklig hand tvinga naturen att visa upp sina bästa fjädrar.

rainbow03

rainbow08

11 Jag skall upprätta mitt förbund med er: Aldrig mer skall allt liv utrotas genom flodens vatten. Aldrig mer skall en flod komma och fördärva jorden.” 12 Och Gud sade: ”Detta är tecknet på det förbund som jag för all framtid sluter med er och med alla levande varelser hos er: 13 Min regnbåge sätter jag i skyn, och den skall vara tecknet på förbundet mellan mig och jorden. 14 När jag låter moln stiga upp över jorden och regnbågen syns i skyn 15 skall jag tänka på mitt förbund, det som har slutits mellan mig och er och alla levande varelser, allt liv, och vattnet skall inte mer bli en flod som utplånar allt liv. 16 När regnbågen syns i skyn och jag ser på den, skall jag tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser, allt liv på jorden.” 17 Och Gud sade till Noa: ”Detta är tecknet på det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt liv på jorden.”

ur Första Mosebok kapitel 9

Vi lever i en alltmer globaliserad och informations(ej att förväxla med kunskap)intensiv värld. I äldre tiders mindre samhällen utvecklades lokala relationer till symboler och sätt att kommunicera via dessa, utan alltför stora intryck från andra samhällens symboler – mycket förenklat uttryckt. I dag frodas vissa av dessa symboler, ofta i enklare form, medan andra för länge sedan fallit i glömska eller förlorat sin funktion. Då vi sedan förra sekelskiftet haft en explosionsartad tillgång till omvärlden är det inte konstigt att exempelvis lokala eller nationella symboler utsätts för konkurrens, utvecklas, dör eller triumferar. Religiösa symboler klarar sig bättre globalt än många politiska symboler eftersom den mesta politiska kamp utkämpas i en lokal eller nationell kontext under mer eller mindre unika förhållanden.

rainbow04

Tilda Swinton i manifestation framför Kreml i Moskva, 2013

Queerrörelsen har i sin kamp och opinionsbildning goda anledningar att använda sig av regnbågen som symbol och flagga: Den är tänkt att ena människor som ett folk utan nationella gränser men med gemensamma maktanspråk. Den ska även representera sexuell mångfald som någonting naturligt – då regnbågen är himlens egen flagga. Identifikationen historiskt med användandet av starka färger för att signalera sin identitets avvikelse från majoritetssamhället, se exempelvis Oscar Wildes dandyistiskt gröna nejlika i knapphålet, drar även sin tråd till regnbågsflaggan. Liksom Judy Garlands ikoniska sång.

rainbow06

Wilde

Men jag kan inte låta bli att tycka att regnbågen som symbol är kluven. Visserligen innehåller naturens regnbåge flera färger men den inkluderar inte de viktigaste: det svarta och det vita, även det grå och bruna saknas och den röda, gula och möjligtvis blå nyansen tenderar nästan alltid att överglänsa de övriga. Tanken på en regnbåge som innefattar en mörk eller svart färg får mig att rysa – den skulle vara fantastisk. Regnbågen är dessutom förrädisk till sin natur, då den är rund till sin konstruktion – inte halv. Vi talar alltid om en båge, en bro som ska leda oss till en belöning, en skatt. Men vi menar egentligen en evighetsrörelse utan början eller slut, bara skenbara ingångsvärden (!) och mål. Människan har med öga och ben jagat regnbågen, men den är ett på många vis ouppnåeligt ideal – vilket gör den litet sorglig, som symbol tänkt. Dorothy kom visserligen till landet ovan regnbågen, men väl installerad visade sig det mesta bedra henne.

Inga av ovan invändningar fråntar regnbågen sin sublima kraft att överumpla flanerande privatpersoner med smartphones, eller queerrörelsens behov av en stark och enande palett, eller den kristna människans beslutsamhet att betrakta ljusbågen som ett tecken på Guds förbund med allt liv på jorden. Men den är en överanvänd kliché som antagligen kommer att gå till historien som en av vår tids mest centrala symboler. Därför är det sannolikt inte en slump att opalhåret kommer med sådan kraft just i dessa dagar. Jag tror att man ska vara försiktig med att göra direkta, politiska kopplingar mellan hårfärgen och exempelvis hur USA:s högsta domstol i juni 2015 legaliserade samkönade äktenskap i samtliga delstater. Däremot är den symboliska kopplingen inte ointressant. Av någon anledning vill nu många unga kvinnor rama in sig själva med hjälp av detta färgschema.

Vad betyder det då att färga håret som en opalpärla, en blek regnbåge? Vissa skulle sannolikt svara att en person som väljer denna typ av hårfärg är, eller vill framstå som unik, subversiv, svävande och inte av denna värld – observera att sådana strävanden inte behöver vara negativt menade, även om det kan låta så. Andra menar kanske att en sådan person är uppmärksamhetstörstande och vill se ut som ett barn.

Jag tycker att opalhåret är otroligt vackert, men det ger ett ofrånkomligt naivt och flyktigt intryck. Om jag skulle vara tvungen att fånga den symboliska känslan som håret och regnbågen ger mig så landar jag någonstans mellan hopp, dröm och förgänglighet. Om jag var några år yngre och inte behövde vara representativ i mitt yrke skulle jag definitivt hoppa på tåget. Kanske kan jag i stället hoppa över regnbågen och knipa en silverplats?

rainbow05


Comments { 0 }

Tags: , , ,


Ålderns höst

Något dramatisk rubrik men med tanke på att detta är min sista höst som twenty-something i kombination med att min nya favoritprodukt rekommenderas för MOGEN HY så tyckte jag det passade.

wild-rose-beauty-balm-image

Wild Rose Beauty Balm från Neil’s Yard, mina vänner. Vilken mirakelkur! Jag lägger ett rätt tjockt lager som jag masserar in ordentligt efter sedvanlig rengöring på kvällen, och sover sedan med som ansiktsmask en gång i veckan. Jag har en vag misstanke om att känslig eller tunn hud kan reagera eftersom detta balsam har exfolierande egenskaper. Samma sak gäller ju för t.ex. mandelolja som man också kan sova med och som är utmärkt att ta bort smink med.

Jag tycker att ansiktsmasker som man sover med eller liksom kan lämna på huden är bäst. Det är ju i princip bara fuktmasker eller hudbalsam fungerar så, men hur som helst känns det perfekt för oss stressade själar som gärna gör flera saker samtidigt. Jag har vid några tillfällen lagt fuktmask inför flygresa och låtit masken sitta på under hela flygningen. Flygplansmiljön är oerhört torr så huden absorberar masken rätt snabbt. Om man tycker det är pinsamt att boarda med ansiktsmask, ska man i alla fall se till att ha med sig fuktspray.


Comments { 3 }

Tags: , , ,


Ännu en höst med Kiehl’s

nya_krämer

Jag kan knappt gå förbi Kiehl’s längre utan att vilja köpa saker, för typ allt jag har testat därifrån har varit underbart – utom ögonkrämen med avokado, som visade sig vara för tung för mig, och den där vanliga ansiktstvätten blir jag lite torr av – well, vissa produkter har varit underbara, alltså underbara, som i att jag inte vill leva utan dem. Här kan man läsa om vilka jag tänker på, och så här drygt ett år efter att det länkade inlägget postades är jag besatt av Midnight recovery-oljan: vilken jättebra produkt! Man vaknar verkligen och är snygg när man har använt den! (Och idag såg jag att de lanserat en dag-version av den, men den är så ny att det inte gick att tigga till sig ett prov ännu. Jag blir exalterad över blotta tanken på den.)*

Senaste jag köpte en ny Skin rescuer-kräm gav den sluga Kehl’s-expediten mig ett prov på en kräm mot mörka ringar runt ögonen – Clearly corrective dark circle perfector – och nu har jag provat den i en vecka och tycker att även den är underbar. Vilken jättebra produkt det också! Alltså, den funkar verkligen. Förlåt om jag låter som tv-shop nu, men jag har inte använt concealer på en vecka (jätteskönt, särskilt med tanke på att Make up store, som tillverkar concealern jag föredrar under ögonen, verkar ha fuckat upp sin produktion fullständigt när de bytt förpackningar och har saknat den till försäljning sedan i somras.)

Jag hatar egentligen att tipsa om hudvård, för det är så himla svårt att veta vad som funkar för någon annan, och jag vill inte att nån ska bränna 300 spänn på en kräm som inte passar, men är man upptagen av sina ringar runt ögonen tycker jag att man ska gå och be om ett gratisprov! På bilden här ovanför syns min nya vän tillsammans med dagens andra spännande köp: en gullig liten BUS från Clarins, som man blandar i sin dag- eller nattkräm. Jag tänkte testa att inte vara blek som ett lik i vinter.

* * *

Och jo, angående det nya sminket från H&M: jag har köpt ytterligare läppstift, nagellack och ögonskuggor sedan det inlägget postades, och en lip tint (som är som exakt alla andra lip tints jag testat: extremt cerise, extremt hållfast), och jag tycker att det är bra. Inte jättebra, men klart bra med tanke på priset, och framför allt KUL! Jag har liksom känt en glädje över smink igen, efter att ha sminkat mig exakt likadant varje dag i typ… år. Jag gillar det röda nagellacket bäst av allt, det har jag använt nästan konstant sedan jag köpte det. Det sitter inte lika bra som till exempel OPI (som är mitt favoritmärke när det gäller hållbarhet, men som även är tre gånger så dyrt), men lika bra som nagellack som sitter lite sämre. Jag tycker att H&M:s nya smink är perfekt för att just testa grejer: det finns som sagt typ en miljon färger att välja bland, så har man alltid funderat över grönt nagellack eller knallblå ögonskugga så är det perfekt. Nu när jag har kommit på att jag verkligen, verkligen gillar klarrött nagellack funderar jag dock på att köpa ett som håller lite bättre – typ från OPI.

*Obs, jag är fortfarande (tyvärr) inte sponsrad av Kiehl’s.

 


Comments { 2 }

Tags: , , ,