Jag var ung en gång för inte så länge sen

Jag har blivit gammal. Det skedde mer eller mindre över en natt. Inte riktigt, kanske, men jag fick barn för snart tio månader sedan, och en graviditet med efterföljande amning sliter på kroppen, visade det sig. Om min hormonsammansättning tidigare var en spänstig kvinnas, så är den numera en tants. Ja, jag vet att jag överdriver lite, men jag ser verkligen tröttare ut nu, mitt hår har börjat bli grått och huden känns liksom slapp och genomskinlig. Jag är lite mindre nyponros, och lite mer … nypon?

I och med detta har mitt förhållningssätt till smink förändrats. Även om jag inte var purung innan jag blev gravid så tyckte jag ändå att det var kul med den där lite bedagade looken. Ni vet – mycket svart smink kring ögonen, stort hår, leopardmönstrade kläder. Okej, jag kanske inte hade den looken på riktigt – äger jag ens något i leopard? – snarare var det något slags abstrakt målbild. Hur som helst brukade jag fnysa lite åt stilidealet ”ung och fräsch”, men – inser jag nu – det kan man ju unna sig när man faktiskt är ung och fräsch, när det bedagade är något man lite kokett iklär sig. Jag fnyser inte längre, kan jag meddela.

bloggbild

Bronzer Skinny Dip från bareMinerals, rouge Joues Contraste i färgen Rose Ecrin från Chanel och läppstiftet Sandwash Pink från Bobbi Brown som inte alls är så här mörkt i verkligheten.

Så jag har lagt om mina sminkrutiner för att försöka hitta tillbaka till något slags ungdomlig fräschör. Entré – bronzern! Jag har inte varit i närheten av en bronzer sedan det kallades ”solpuder”, så här chansade jag bara på att jag skulle bli nöjd med en från bareMinerals eftersom deras foundation är den enda som gör att jag ser återfuktad och dewy ut. Bronzern finns i två nyanser, jag valde den ljusare av dem – Skinny Dip. Jag har förvisso ingen annan att jämföra med, men wow! På en intellektuell nivå har jag varit medveten om att en solkysst hy är fool proof när man vill se frisk, fräsch och ungdomlig ut, men tydligen var jag tvungen att applicera en fakebränna i mitt eget plyte för att inse hur stor skillnad det faktiskt gör. Jag trodde att den kanske skulle vara svår att få jämn, men det var inga problem alls. Att jag är blek, blek, blek var inte heller något som ställde till det.

Jag har dragit ner på mängden smink runt ögonen också, och fokuserar mer på att få min hud att se jämn och återfuktad ut. Av någon anledning brukar benämningen ”naturlig sminkning” provocera, men det är i alla fall det jag eftersträvar. Allt jag begär är att bli avkrävd legitimation på Systemet. Mitt rouge är i samma färg som jag alltid ( = 15 år) använt – en nyans som markerar övergången mellan rosa och persika. Håller man upp det bredvid ett rosa rouge ser det persikofärgat ut, håller man upp det bredvid ett persikofärgat ser det rosa ut. De senaste åren har jag använt lite olika färger från Chanel – just nu Rose Ecrin.

Och jag har köpt ett läppstift! Alltför ljusa färger på läpparna ser syrefattigt och sjukligt ut, och mörkare färger har jag alltid tyckt ser för skarpa ut mot min hud, vilket bara har blivit mer påtagligt med åren. Målsättningen var därför att hitta en vuxen färg: inte för ungdomligt pockande, men inte heller för tantig. Jag hann bara botanisera på Åhléns en liten stund innan jag hittade Sandwash Pink från Bobbi Brown. Det är ett halvmatt ganska täckande läppstift med naturlig finish som inte gör så mycket mer än att förstärka läpparnas egen färg. Om man gillar kul smink ska man passa sig – man ser liksom bara välsminkad ut, eller som jag läste i en recension: ”If you are fair and have a hard time finding a nude lipstick that doesn’t make you look like a corpse, give this lipstick a try.” Tydligen är det ett av Kate Middletons favoritläppstift som hon bland annat hade när hon gifte sig. Jag blev oerhört förtjust när jag snubblade över den informationen. Kanske är jag ingen ungdom längre, men min smak är i alla fall kunglig!


Katarina

Katarina

Jag tillbringar mina dagar med att skriva och redigera text. Jag tycker att det är vackert med det hela och rena, starka och friska. Jag kan inte leva utan mina pärlor, min kashmir och mina oljor.

, , , , , , , , ,


Ett Svar på Jag var ung en gång för inte så länge sen

  1. Sofia 27 december, 2015 at 12:27 e m #

    Vilket trevligt inlägg! Går också omkring med tilltagande åldersnojor, men har inte fött några barn. Fortsätter dock använda svart runt ögonen; tänker att om Suzanne Brøgger kan (och hon är flera decennier äldre än mig) kan jag också!

Kommentera