Il Giardino

Jag har varit i Rom, egentligen inte för att köpa parfym men nu blev det så ändå. Pojkfröken mer eller mindre tvingade mig att besöka Campomarzio70 på Via Vittoria och det var bara att lyda. Svag för det dramatiska, teatrala och eskapistiska har jag lyckats samla ihop diverse dofter som alla på sitt sätt är underbara men kanske inte så vardagliga. Den senaste tiden har jag saknat något litet lättare att bära dagar som bara är helt vanliga dagar. Jag är negativt inställd till att alla dagar inte är extraordinära men det verkar inte finnas så mycket att göra åt den saken så det är bara att foga sig in i ledet.

Givetvis vill jag inte ha någon helt vanlig parfym, men kanske något mer lågmält än vad som annars återfinns i badrumsskåpet. Jag trodde först att det var det blommiga jag skulle söka mig till, men alla utpräglade blomdofter har haft en tvålig ton som jag ogillar. Jag vill inte dofta tvål. Parfym ska inte lukta rent tycker jag. Faktum är att jag nog tycker tvärtom – det ska inte vara fräscht och kliniskt utan präglat. Kroppen är inte ett badkar, kakelplatta eller vask som ska skrubbas rent. Nu lever vi i så hygienska tider att parfym inte längre handlar om att dölja odörer utan snarare förstärka dofter och andra sinnliga sensationer förknippade med kroppen. Om stank och odörer förr i tiden har Peter Englund skrivit och jag kan varmt rekommendera hans text om det. Jag doftade litet på Santa Maria Novellas äldsta doft till exempel och det var alldeles för skarpt och fräscht för mig, till och med en spritig not som för att lösa upp någon fet kroppsodör. Det var trist eftersom jag tilltalades mycket av tanken på att bära samma doft som Katarina av Medici en gång gjort.

Nåväl, på Campomarzio70 talade jag om vad jag var ute efter och fick därefter prova ett antal föreslagna dofter. Jag bad specifikt om italienska märken vilket var ett sätt att rationalisera ett stundande dyrt inköp – att jag ju var tvungen att PASSA PÅ när jag var i Rom (man är inte direkt ovan vid shopping så att säga). Fastnade hur som helst för en underbar doft från märket Pantheon Roma, som har en begränsad och vad det verkar rätt så smal produktion. Deras koncept utgår ifrån konstnären Rafael och hans älskarinna och stora kärlek Margherita. Rafael är ju begraven i Pantheon så på så vis hänger företagsnamnet ihop med konceptet. Jag köpte Il Giardino, som är döpt efter trädgården i Trastevere där de älskande tu hade sina nattliga möten. Det är en oerhört grön doft. Pantheon själva beskriver den som ”Green, woody and slightly pungent 
yet at the same time harmonious. 
It expresses the profile of a person who is distinguished and delicate, 
sincere and spontaneous, but also deep and thoughtful…”. Det här är väl som med horoskop, men jag tycker att den passar mig. Jag älskar den i alla fall! Jag har aldrig haft en riktig grön doft tidigare för jag har, tja, tyckt att det känts alldeles för kommersiellt och vanligt och absolut inte så som jag vill dofta. Det här är min nya doftkärlek, den känns så elegant i all sin enkelhet. Den är precis så som jag ändå kan acceptera vad gäller vardagligheten: den är  då självklart mer än det andra i samma kategori. Den motsvaras av ett glas vin till lunchen en arbetsdag, ett rött läppstift på kontoret, klackar fastän man inte ska träffa någon speciell. Den är helt enkelt väldigt romersk.
giardino


Comments { 2 }

Tags: , , , ,


Paradisisk, gudomlig och helig doft

Det finns nog inget sinnligt starkare än när en bekant doft pustar förbi i ett otippat sammanhang, och man liksom vid en deja vu paniskt sökande efter sammanhang försöker förstå vad det är man återupplever. En gammal kärlek passerar en plötsligt på gatan – nej, det var någon som hade samma tvättmedel som han. Jag är sex år gammal och sitter på stranden i norra Italien varje gång jag skalar en apelsin. Det är skolavslutning vid Katarina kyrka när syrenen blommar – nej, det är juninatt och jag lyssnar efter syrsor. Det finns inga i syrsor i stan och dignande syrenklasar vid Hornstulls strand kastar mig tillbaka till landstället i Sörmland, långt från bilar och nattliv.

I André Gides ”Pastoralsymfonin” tror en blind flicka att värme och fågelsång är kausalt sammankopplade eftersom som hon alltid känt värme när hon hört fåglarna sjunga. Blir det inte lätt så med dofter också, att de blir något utöver en lukt – kanske en plats, en känsla, en människa, en tid, en längtan? Doft har ett element av snarast överjordisk verkan i sin omedelbarhet, där associationskedjor av olika karaktär hejdlöst triggas av vad som upplevs som av yttre påverkan snarare än kopplat till det inre och det egna minnet.

I antik grekisk religion ansågs gudarna vara förknippade med väldoft, men även de själva var känsliga för såväl dofter som odörer. Jupiter eller Zeus ska i Iliaden vara bekymrad över vem som skulle offra rökelse till honom om gudarna skulle driva igenom sin plan att förinta mänskligheten. Människan skonades således eftersom det var otänkbart för guden att existera utan att bli försedd med väldoft.

Inom islam sägs blodet från martyrer dofta speciellt. En gudomlig doft, som ofta beskrivs som myrra eller musk, har rapporterats från döda kroppar även i vår egen samtid. Enstaka historier finns om stupade män, soldater, jihadister, martyrer – män som strider i olika sammanhang, nu senast i Syrien, där de döda kropparna eller blodet från dem bevisar deras martyrstatus genom att börja dofta sött. Likadant var de kristna martyrernas blod aromatiskt och kunde fylla hela arenor med väldoft under romersk tid när de torterades till döds.

Andreas Båsk skriver om indol i texten ”Det doftar död”: Indol återfinns i flera vita blommor och står för den där skeva tonen som hindrar att de bara luktar svulstigt eller gulligt. Det är indoler som ger liv och dynamik till jasmin, syren, apelsinblomma och liljekonvalj. Men ämnet skapas också när vi dör och börjar brytas ned av mikroorganismer. Och när de här blommorna doftar som bäst och snyggast finns det nästan alltid en död laddning i dem, ett blekt flor i luften, som om Ofelias lik flutit förbi i en sirlig å en bit bort.

Är det indol som upplevs som den gudomliga doft martyrer rapporterats avge, både i vår egen och förfluten tid? På Wikipedia-sidan om fenomenet ”Odour of Sanctity” står att läsa att den heliga doften kanske är aceton. Kroppar som förnekats mat genom fasta eller svält börjar dofta aceton efter ett tag – alla vi som haft ätstörningar i vår närhet känner till detta och vi är nog negativt inställda till att den heliga doft skulle vara som anorektikerns andedräkt. Odour of Sanctity, ett medeltida fenomen som förknippas med helgon snarare än martyrer tycks vidare ha drabbat helgon utsatta för stigmata. Doften av helighet refererar såväl till en faktisk doft helgon utsöndrar – då särskilt ur sina sår av stigmata – men också till ett tillstånd precis i dödsögonblicket för den som är helt utan synd. Med denna logik borde Den heliga jungfru Maria doftat så som doften av helighet beskrivs då hon var ju avlad och född samt levde ett liv utan synd.

Vi vet inte hur den högt välsignade jungfrun doftade och få av oss kommer i kontakt med martyrer och helgons blod eller för all del deras dödsögonblick. Hopp om gudomlig doft finns dock i livet efter detta, det lär vi oss av Efraim Syriern i ”Hymns on Paradise” (jag tycker modifying somewhat that curse upon the earth by the scent of its aromas är oerhört vackert att föreställa sig och om jag läser honom rätt finns möjlighet för den gudfruktige att ta del av den paradisiska doften även i detta liv… Döm för er själva!):

12.    Thus it is with another spring,
full of perfumes,
which issues from Eden
and penetrates into the atmosphere
as a beneficial breeze
by which our souls are stirred;
our inhalation is healed
by this healing breath
from Paradise;
springs receive a blessing
from that blessed spring
which issues forth from there.

 13.    Avastcenser
exhaling fragrance
impregnates the air
with its odoriferous smoke,
imparting to all who are near it
a whiff from which to benefit.
How much the more so
with Paradise the glorious:
even its fence assists us,
modifying somewhat
that curse upon the earth
by the scent of its aromas.

14.    When the blessed Apostles
were gathered together
the place shook
and the scent of Paradise,
having recognized its home,
poured forth its perfumes,
delighting the heralds
by whom
the guests are instructed
and come to His banquet;
eagerly He awaits their arrival
for He is the Lover of mankind.

 15.    Make me worthy through Your grace
to attain to Paradise’s gift
-this treasure of perfumes,
this storehouse of scents.
My hunger takes delight
in the breath of its fragrance,
for its scent gives nourishment to all
at all times,
and whoever inhales it
is overjoyed and forgets his earthly bread;
this is the table of the Kingdom-
blessed is He who prepared it in Eden.


Comments { 2 }

Tags: , , , , , , ,


Skönhetsnytt!

Jag kunde inte hålla mig. Efter att Anna tipsat om Beauty Clubs utförsäljning beställde jag en Flawless Radiance. Det var 70 procents rabatt, så den var nästan gratis (intalade hon sig). Däremot måste jag erkänna att jag inte riktigt har koll på vad det är för produkt jag har beställt, men visst låter den förträfflig: ”Radiance är som ett retuscherande, föryngrande filter för huden. Den lägger sig som en mjuk, pärlemorskimrande slöja som slätar ut ojämnheter, skapar en otroligt vacker lyster och ger huden ett visuellt lyft.” Jag återkommer med omdöme när jag har provat den.

I lördags var jag på fest. Jag hade på mig en sammetsklänning, drack för mycket och dansade till Common People. Det var hur trevligt som helst! När jag snurrade omkring på dansgolvet var jag tvungen att rycka tag i en tjej för att fråga vad hon hade för parfym på sig. Hypnotic Poison, visade det sig. Den doftade helt otroligt! Söt vanilj, kokos, rökelse och…en massa annat exotiskt. Jag ska beställa ett prov, och hoppas att den kommer att vara lika fantastisk på mig. För en massa år sedan använde jag Tendre Poison, men när den slutade tillverkas utvecklade jag ett slags mycket djup och mycket barnslig aversion mot alla de andra Poisonerna. Varför fick de finnas kvar, men inte Tendre Poison? Det är fortfarande en relevant fråga – gamla Tendre-flaskor säljs dyrt på bland annat ebay – men man ska inte ta ut sin ilska på helt oskyldiga parfymer.

sgtacd05f006344009-1

Jag ser verkligen fram emot att dofta som Monica Bellucci!


Comments { 7 }

Tags: , , , , , , ,