Ondskans estetik

Igår kväll, när jag och Sofie drack prosecco i Göteborg, lyssnade vi på Lana del Reys senaste låt, som är soundtracket till Disneys Maleficent. Det är en cover på Once Upon A Dream och kan höras i den här trailern:

Här är en till trailer för filmen:

Jag älskar när Maleficents röstläge går ned och liksom släpar på slutet i ”I am not afraid”. Det är så snyggt!

Vad gäller just Disney, fantasy och sci-fi, är jag ofta dragen till ondskans estetik. Maleficent är snygg, tycker jag (ni måste alltså se de båda filmklipp jag lagt upp ovan).

En annan snygg ondskefull är Jennifer Lopez i en sekvens i filmen The Cell:

ishioka-the cell

Och så gillar jag ju Snövits styvmor, men det vet ni redan:

En annan stil jag gillar är den som Quaithe i Game of Thrones har, men jag är inte helt säker på att hon är ond:

Jag skulle kanske inte kalla Mouth of Sauron för vacker, men det är något med estetiken som tilltalar mig även här:

Ondskans estetik – det är inte prêt-à-porter direkt, men Maleficents röda läppar, det höga ”håret” och de långa, slanka men tunga svarta textilierna med inslag av päls känns som en socialt accepterad stil att anamma.


Comments { 10 }

Tags: , , , , , ,