Footylicious, del 2

foot1

Så, jag förstår att ni undrar om mina fötter har fjällat. Det har de! Jätteäckligt har det varit. De har sett ut som två bleka urtidsfiskar med läskiga små fenor åt alla håll och kanter. Nu bor jag själv, men jag kan föreställa mig att Footner kan ha påfrestande påverkan på även det bästa samboskap – ”Kan du dammsuga upp din döda hud tack!”.

Först blev mina fötter liksom oerhört torra och raspiga, sedan började de fjälla, efter ungefär en vecka. Själva fjällandet pågick även det i ungefär en vecka. Värt att tänka på kan vara att fjällandet försiggår även på ovansidorna av fötterna, så har man sociala sammanhang som innebär nakna fötter i öppna skor bör man undvika Footner under två veckor innan (eftersom denna majmånad varit generös med bara fötter-vänliga temperaturer är det kanske redan i senaste laget att göra den här behandlingen inför sommarsäsongen, men vi lever ju å andra sidan i ett lynnigt klimat).

Men så väldigt effektivt var ändå inte Footner. Där min hud är som hårdast – under själva trampynorna framme på fötterna – bet inte den här behandlingen. Resten av mina fötter – till exempel hälarna – är dock mjukare och mysigare än på länge. Men tjock hud på fötterna bildas ju av en anledning, som en skyddsmekanism, så jag gissar att man får hålla på med Footner-behandling rätt ofta för att ha konstant mjuka fötter.

Var det då värt 239 kronor? Nej, absolut inte. När jag betalade denna summa hade jag rätt mycket pengar på kontot efter några månaders riktigt, okej betalt jobb. Idag, när jag nyss upptäckt att kontot åter ekar frilanstomt, skulle jag aldrig köpa en sådan överflödsprodukt som man måste säga att Footner är (jag äger ju redan fotfil och feta krämer). Det var kul att testa. Har jag råd gör jag antagligen om det nästa vår. Har jag inte råd kommer det att gå bra ändå.

 

Bild: Utsnitt ur William-Adolphe Bou­gu­ereaus The Bat­her, Wiki­pain­tings.


Comments { 0 }

Tags: , ,


Footylicious, del 1

foot1

Jag har läst om produkter liknande Footner på bloggar i flera år men inte sett någon i handeln förrän i förra veckan, så när det var ”ta tre, betala för två”-erbjudande på fotvårdsgrejer på mitt apotek slog jag till. Det blev inte billigt ändå, 239 kr kostade Footner-förpackningen (men då fick jag å andra sidan ett paket med Caroline Wozniackis skavsårsplåster för tennistjejer som gillar högklackat gratis. Skavsårsplåster är en underbar uppfinning).

Footner består av två sockliknande plastpåsar, fodrade med en yta av något som påminner om filt, som är indränkt med en ganska rinnig gelliknande vätska. De aktiva ingredienserna är syror: mjölsyra och AHA-syra, som – precis som när de ingår i exfolierande hudvårdsprodukter – ska avlägsna det yttersta hudlagret. I Footners fall innebär det att man fjällar bort all hård hud på fötterna. Det verkar ganska äckligt, men samtidigt fascinerande.

Man sticker ner sina fötter i Footner-sockorna, drar ett par riktiga sockar över (jag tog ett par av ull eftersom jag tänkte att lite extra värme kanske sätter fart på saker) och låter syrorna verka i en timme. Det kändes blött och liksom kippande, men inte direkt obehagligt. Sedan duschar man fötterna, och sedan väntar man: 3-5 dagar, säger Footners sajt, 5-10 dagar säger instruktionerna på förpackningen. Jag befinner mig nu på dag fem och har ännu inte sett någon effekt, så jag är lite otålig. Jag återkommer med utvärdering av resultatet, men känner mig just nu ganska skeptisk till att något värt 239 kronor kommer att inträffa.

 

Bild: Utsnitt ur William-Adolphe Bouguereaus The Bather, Wikipaintings.


Comments { 2 }

Tags: , ,