Om kläder och rum

En gång i tiden skrev jag en uppsats i modevetenskap om följande filmklipp:

Det är ur filmen The Cell, och mitt fokus (tillsammans med min medskribent) var relationen mellan klädedräkt och rum. Som ni ser i klippet är The Demon King, som han kallas, klädd i en drapering som också är en del av rummets inredning. Just det är närmast estetisk perfektion för mig (jag har vissa synpunkter på hans utseende i övrigt). Det är något med gränslandet mellan kropp och omgivning som helt enkelt är min grej.

The Cell har en särpräglad estetik som på många sätt känns väldigt tidstypisk. Den är från sekelskiftet 2000. Jennifer Lopez spelar huvudrollen. Det handlar delvis om ny teknik, och spänningen mellan mänsklighet och tekniska landvinningar. Det är en obehaglig film. Mycket utspelar sig i fiktiva världar, som är en seriemördares undermedvetna.

The-Cell-2000 The-Cell-221 The-Cell-005 The-Cell-700 ZrkF4

Det fenomen eller vad man ska kalla det som jag tycker är så intressant, nämligen att klädedräkten också är en del av och kan förändra rummet, illustrerat nedan om ni inte orkade se klippet, är dock inget nytt.

965

I vår uppsats spårade vi ett antal historiska exempel där klädedräkt direkt korresponderar med rumsinteriörer, och där klädedräkt och rum påverkar varandra på olika sätt.

Flertalet modeteoretiker talar om textilens symboliska roll som avskiljare. Namn som Benjamin och Derrida formulerade tankar om utrymmen mellan kropp och rum eller kropp och textil som ett slags mitt-emellan rum mellan kropp och omvärld (som också anknyter till Bakhtins begrepp den groteska kroppen… men det kan vi prata om någon annan gång) där textilen också kan anta rollen som sublimering.

Ett av våra historiska exempel på direkt korrelation mellan kläder och rum, var oerhört subtilt. Sammet i det sena 1800-talets borgerliga miljö laddades med erotiska undertoner, samtidigt som det bekräftade hemmets varma trygghet – i kontrast till den hårda, kalla staden. Kvinnan, hemmets väktare, iklädde sig sammeten som en andra hud och hemmet, kvinnans domän, draperades med sammet både för omboning, för att det var på modet men också för tygets erotiska konnotationer. I samspelet mellan kvinnan och hemmet kan man se klädedräkten och inredningen som förlängningar av varandra, särskilt eftersom klädedräkten distanserades från kvinnans kropp med hjälp av stålkrinolinen. (vilket i filmscenen får din direkta motsvarighet  i ringarna på The Demon Kings rygg).

Här två verk av Auguste Toulmouche, målningar som i alla fall jag tycker bär på en underliggande spänning och samtidigt ett oerhört fokus på klädedräkten. I uppsatsen arbetade vi inte med bildmaterial alls, den var helt teoretisk utan visuella jämförelser, så mina bilder i detta inlägg är godtyckligt framgooglade för att, tja, det lämpar sig väl i bloggformatet med litet illustrationer.

0_6fa8e_92af1a8a_XXL tumblr_nlds3iIRmL1rwahceo1_500

Kolla på denna Manet – sidospår – snacka om att klädedräkt och rum går ihop!

Edouard_Manet_005

Genom dräkthistorisk litteratur kan man argumentera för att klädedräkten är ett verktyg för makt, genom vilken en aktör kan ikläda sig den sociala roll som eftersträvas eller förväntas. Visualisera något av alla statsporträtt av regenter från 1500-, 1600- och till viss del 1700-tal – vad hittar vi i bakgrunden om inte någon form av drapering eller textil som ofta men inte alltid relaterar till regentens klädedräkt. Den avbildades klädedräkt kan också i många fall breda ut sig och vidare ut i rummet, som om vore den en förlängning av personen själv som med hjälp av textilen hävdar sin domän där kroppen inte når.

Här några godtyckligt framgooglade exempel igen:
Hyacinthe_Rigaud_(French)_-_Charles_de_Saint-Albin,_Archbishop_of_Cambrai_-_Google_Art_Project GWD271434 Ingres,_Napoleon_on_his_Imperial_throne

I arbetet med uppsatsen började vi fundera på kläders samspel med rum i sammanhang som av olika anledningar inte föll inom ramen för vårt studiematerial.  Ett samtida exempel är kamouflagekläder, som i allra högsta grad samspelar med sitt rum. Att kalla naturen för ett rum kanske låter konstruerat, men vid närmare eftertanke blir det tydligt om man betänker att det finns flera olika typer av miljöer att kamoufleras i. Klädd i kamouflagekläder för en specifik miljö, samspelar du definitivt med och påverkas av ett givet rum, eftersom kamouflaget bryts om du rör dig utanför miljön.

US-Army-training-font-b-uniform-b-font-camouflage-set-male-outdoor-hunting-paintball-sports-clothes

 

 

Litet på samma sätt fungerar ju klädkoder också: det finns rätta (och således också fel) typer av klädedräkter för vissa typer av rum. De hårdast kodade miljöerna är sådana som omöjligt går att avläsa visuellt eller härma: där är allt tankemässigt. En tyst överenskommelse om vad som lämpar sig, och bara de redan invigda kan avgöra vem som passar in eller inte.


Comments { 2 }

Tags: , , , , ,


Skönhetskabinettet utser Woman Of The Year 2014!

Under det gångna året har Skönhetskabinettet agerat väktare av den goda smaken genom en diger produktion av texter om skönhet, stil, mode, doft, historia, konst, litteratur och politik. Dessa texter är måhända inte tidstypiska dokument för den som vill fånga någonting essentiellt angående just år 2014 – då bloggen strävar efter tidlöshet.

Vilken enskild kvinnas skönhet har avhandlats av Skönhetskabinettet flest gånger under 2014?

Det var en jämn och vacker match! Efter noggrann kvinnoräkning utser
Skönhetskabinettet Woman Of The Year 2014…….

 

 

 

SOPHIA LOREN!

womanoftheyear02

Sophia vann en förkrossande seger genom närvaro i en mängd inlägg, samt förekommande på exempelbilder för att statuera en stilmässigt poäng i våra texter. Grattis Sophia! Vi älskar dig!

Övriga skådespelerskor som kämpade hårt, men förlorade mot henne, var Marilyn Monroe och Monica Bellucci.

womanoftheyear03

*  *  *

Den mest omskrivna musikern 2014 var Lana del Rey…

womanoftheyear04

… tätt följd av kollegorna Madonna och Jennifer Lopez.

womanoftheyear05

*  *  *

Den mest omskrivna politiska personen 2014 var Jackie Kennedy, tätt följd av Hillary Clinton.

womanoftheyear06

*  *  *

De mest omskrivna fiktiva karaktärerna 2014 var Maleficent och Snövits styvmor.

womanoftheyear07



Skönhetskabinettet välkomnar en sociologisk studie av denna sammansättning av kvinnor, samt hoppas att Ni läsare följer med oss in i Det Sköna Året 2015!


Comments { 0 }

Tags: , , , , , , , , ,


Ondskans estetik

Igår kväll, när jag och Sofie drack prosecco i Göteborg, lyssnade vi på Lana del Reys senaste låt, som är soundtracket till Disneys Maleficent. Det är en cover på Once Upon A Dream och kan höras i den här trailern:

Här är en till trailer för filmen:

Jag älskar när Maleficents röstläge går ned och liksom släpar på slutet i ”I am not afraid”. Det är så snyggt!

Vad gäller just Disney, fantasy och sci-fi, är jag ofta dragen till ondskans estetik. Maleficent är snygg, tycker jag (ni måste alltså se de båda filmklipp jag lagt upp ovan).

En annan snygg ondskefull är Jennifer Lopez i en sekvens i filmen The Cell:

ishioka-the cell

Och så gillar jag ju Snövits styvmor, men det vet ni redan:

En annan stil jag gillar är den som Quaithe i Game of Thrones har, men jag är inte helt säker på att hon är ond:

Jag skulle kanske inte kalla Mouth of Sauron för vacker, men det är något med estetiken som tilltalar mig även här:

Ondskans estetik – det är inte prêt-à-porter direkt, men Maleficents röda läppar, det höga ”håret” och de långa, slanka men tunga svarta textilierna med inslag av päls känns som en socialt accepterad stil att anamma.


Comments { 10 }

Tags: , , , , , ,