Jourhavande kompis

Här lig­ger jag på sängen med Der­ma­lo­gi­cas Gentle Cream Exfo­li­ant i ansik­tet och kol­lar på Lisa Eldridge-videos. Efter att Bea­trice tip­sade mig om Lisas videos känns det som att Lisa och jag har bli­vit nära vän­ner. Bea­trice kän­ner lika­dant, har jag för­stått. Jag tror inte att vi är ensamma om det.

Lisa Eldridge är en brit­tisk make up-artist som job­bar med film­stjär­nor och åt stora mode­ma­ga­sin. Men fram­för allt dri­ver hon en oer­hört sym­pa­tisk blogg, där hon regel­bun­det pos­tar videos där hon läg­ger olika smink­ningar. Jag tän­ker på henne som smin­kets Nigella.

Det bästa med Lisas videos tyc­ker jag är att hon är så mänsk­lig. När hon smin­kar sig själv (jag före­drar när hon gör det, eftersom jag tyc­ker om att titta på henne) bör­jar videon all­tid med att hon är osmin­kad, och ofta ser lite trött och lik­som van­lig ut.

lisa1

Bara det tyc­ker jag är under­bart. När mode­ma­ga­sin ska ge smink­tips känns det all­tid som att de utgår ifrån att man är snygg redan från bör­jan. Sådant som con­ce­a­ler has­tas all­tid förbi (»täck över even­tu­ella ojämn­he­ter«, eller vad det bru­kar heta, i för­bi­far­ten), medan Lisa tar detta på stort all­var: hon får fin­nar, hon har områ­den i ansik­tet som hon tyc­ker är pro­ble­ma­tiska, hon får mörka ringar runt ögo­nen. Hon berät­tar all­tid med snäll röst vad man ska göra för att täcka över dem så effek­tivt så möj­ligt. Videon där hon smin­kar en tjej med acne­pro­blem är fan­tas­tisk och något jag öns­kar att jag hade kun­nat se när jag var 15.

Lisa har lärt mig att all­tid böja ögon­fran­sarna, hur man använ­der high­lig­ter och var­för man givet­vis ska göra det, hur man får röd­gråtna, svullna ögon att se okej ut, att sudda, sudda, sudda med rouge och ögon­skugga, samt fått mig att inse att jag vill ha en lika­dan guld­ring med en sma­ragd­grön sten som hon har. Det är också Lisa som har tip­sat mig om Der­ma­lo­gi­cas Gentle Cream Exfoliant.

Jag äls­kar att höra Lisa berätta om sina favo­rit­pro­duk­ter när det gäl­ler hud­vård, eller vad hon all­tid köper på franska apo­tek. När det gäl­ler instruk­tions­vi­deos tyc­ker jag bäst om de ganska vanliga,vardagliga smink­ning­arna, och så de som näs­tan är mer som terapi att titta på: The PMS Face, till exem­pel. Eller Mee­ting up with the ex. Även om slut­re­sul­ta­tet inte rik­tigt är min grej så är Lisas vän­liga och pep­pande mono­log så mysig och trösterik.

 


Comments { 2 }

Tags: , ,


Vegas Volt

vegasvolt2

Jag har köpt ett nytt läpp­stift! Det kom­mer från MAC och heter Vegas Volt. Spon­tant ham­nade det i min ägo då jag var på jakt efter en födel­se­dags­pre­sent — jag kunde inte rik­tigt mot­stå det och ärligt talat har jag ett tag tänkt att jag sak­nar just ett per­siko– och korall­fär­gat läpp­stift. Det behövs en sådan nyans för den look jag varje sen­vin­ter läng­tar efter, näm­li­gen Jac­kie O möter Ver­sace.

MAC gör bra läpp­stift. Nyan­sen Lady Danger, som är en ljust röd nyans med myc­ket orange i samt den otro­ligt mät­tat röda Ruby Woo är båda två stam­mi­sar i min sminkväska. Lady Danger är för­hål­lan­de­vis krä­migt och kan appli­ce­ras utan läp­penna samt i vari­e­rande inten­si­tet, medan Ruby Woo krä­ver både läp­penna och jämn appli­ce­ring. Vegas Volt är mer som Lady Danger så till vida att det inte är helt matt och torrt, men alla läpp­stift med myc­ket färg­pig­ment krä­ver väl omhän­der­tagna läp­par. Minsta lilla flisa blot­tas annars, så man gör rätt i att peela läp­parna innan använd­ning eller se till att ha använt läpp­bal­sam strax innan appli­ce­ring. En snabb och enkel pee­ling är för­res­ten en tesked honung och lika myc­ket soc­ker som man geg­gar runt på läp­parna och sedan sköl­jer av.

För­u­tom mitt tips om däm­pad blå kajal­penna på den undre frans­ra­den, så skulle jag säga att ett starkt läpp­stift i rätt nyans är det bästa tip­set på snygg och snabb smink­ning. Avan­ce­rade skugg­ningar i all ära, likaså min favo­rit­pro­dukt radi­ance, men dag­tid är det ganska svårt att hinna få till snygg ögon­skugga och med han­den på hjär­tat vet jag inte om jag tyc­ker att en för hård bas med rouge och radi­ance egent­li­gen gör sig bra i sol­ljus. Det är gatans ljus, sta­dens ljus, som med för­del kan reflek­te­ras arti­fi­ci­ellt — dagens ljus, det natur­liga lju­set — det lurar man inte så lätt. För dags­ljus är en enkel och jämn bas i all­män­het bäst, och vill man vara litet frank görs det bäst med en klart ona­tur­lig läppnyans.

paz-de-la-huerta-2011-golden-globes-01172011-15-820x1127

Paz de la Huerta tyc­ker som jag! Här har hon dock kört min dags­smink­ning på ett Hollywood-event som jag bara antar är kvälls­tid. Jag hade lagt till radi­ance eller high­ligh­ter på kind­be­nen och under ögon­bry­nen, samt haft ett mat­tande puder över t-zonen.


Comments { 4 }

Tags: , , , , ,


Skönhetsminnen, del 1: Dålig parfym och rosigt rouge

Den första rik­tiga smink­pro­dukt jag köpte för egna pengar, utö­ver kanske någon mascara från H&M och någon för­vir­rad knall­blå ögon­skugga, var ett rouge från Bour­jois. Det var på samma Dan­marks­färja där jag köpte min första par­fym, den knall­gula Samba Nova, som jag tyckte dof­tade fan­tas­tiskt: spän­nande, färgspra­kande! Lite som en Bennetton-reklam.

bennetton

(När jag nu läser recen­sio­ner av Samba Nova på Fragran­tica fin­ner jag till exem­pel utlå­tan­det »Quite pos­sibly one of the worst fragran­ces I have ever smel­led. The scent of a tour bus fil­led with ladies in poly­es­ter lei­sure suits, en route to a factory out­let.« Kanske lig­ger det något i detta. Det hind­rade dock inte att jag kände mig på samma gång sofisti­ke­rad och spän­nande i den.)

När det gällde rou­get visade jag prov på säk­rare omdöme. Man kunde inte köpa Bour­jois pro­duk­ter i Sve­rige då, så bara det gjorde att det kän­des spän­nande. Jag drogs dess­utom till den fina for­men på för­pack­ningen — rund, mysig att hålla i han­den — och for­men på själva rou­get, pres­sat till en rosa liten kulle som jag i efter­hand tän­ker kan föra tan­karna till såväl prin­sess­ba­kel­ser som kvin­no­bröst. Jag valde den kal­laste, kris­pi­gaste rosa nyans som fanns, exakt samma typ av rouge som jag fort­fa­rande föredrar.

blush-open-34_1Jag använde upp varenda smula av det där rou­get. Fort­fa­rande är rouge abso­lut livsnöd­vän­digt för mig, jag kan inte gå ut utan det. Antag­li­gen använ­der jag all­de­les för myc­ket, men det strun­tar jag full­stän­digt i. Jag äls­kar rouge. Under en kort period för några år sedan (eller ganska många? Tio? Jag hål­ler på att för­lora tids­upp­fatt­ningen) kunde man köpa Bour­jois på Åhléns, då köpte jag ett rouge som ändå inte var rik­tigt det­samma. För mörkt, för guld­igt. Som på bil­den här ovan­för, som ändå är det när­maste jag kan komma mitt idévärl­dens rouge i dagens Bourjois-utbud.

Samma erfa­ren­het gjorde jag under den tid då jag bodde i Paris, och bru­kade gå till ett när­be­lä­get Mono­prix för att köpa mina skön­hets­pro­duk­ter: jag köpte säkert tre olika, rosa Bourjois-rouge, och blev besvi­ken på samt­liga. De glitt­rade, de inne­höll någon dålig guld­ny­ans. Mitt första rouge var kallt och matt, som en vat­ten­färgs­puck med kyligt pastell­rosa puder. Idag går det att hitta pre­cis sådana rouge på till exem­pel Make Up Store, där jag köper mitt rouge idag. Men jag tän­ker ändå ofta på det där första från Bour­jois. Jag vet att om det fanns att köpa i Sve­rige så skulle jag står där vid rou­ge­hyl­lan och pilla på de runda burkarna.

Det går så klart lätt att beställa Bour­jois på nätet idag, om jag verk­li­gen skulle vilja, men jag vet inte. Det är något med min­net av det där rou­get som är så myc­ket bättre än vad verk­lig­he­ten någon­sin kan bli.


Comments { 0 }

Tags: , , , , ,


Vi fortsätter på det blå temat

 

Har ni sett TV-serien Lost? Om inte, och om ni tän­ker se den, sluta läsa nu.

 

När Kate är till­baka från ön är hon så himla tju­sig. Sär­skilt i klip­pet nedan, som bil­den ovan är en still­bild ifrån. För­u­tom hen­nes otro­ligt snygga men enkla out­fit (penn­kjol och pumps är verk­li­gen ett vin­nande kon­cept) så ser ni att hon är på samma gång välsmin­kad som »natur­lig«.  För­står ni vad jag menar med det? Man kan vid första anblic­ken inte sätta fing­ret på vad det är som gör att hon är upp­smin­kad och lik­som inra­mad, för det är inte något upp­se­en­de­väc­kande. Tric­ket är däm­pat blå kajal­penna på insi­dan av nedre frans­ra­den istäl­let för svart. Testa!
 


Comments { 1 }

Tags: ,


Fråga Hudterapeuten, del 2

 Skön­hetska­bi­net­tet frå­gar Eme­lie Karls­son, hudterapeut.

Vad är ett van­ligt fel du sett att folk gör? 
Det största felet som folk gör när det gäl­ler smink är det klas­siska att man valt fel ton på sin founda­tion. (Tyvärr är det även van­ligt att man fått fel ton rekom­men­de­rad, så lita inte blint på någon som ”borde” kunna.) Folk ten­de­rar att välja en både för mörk och för gul färg. Tänk på att du oftast har en mör­kare färg i ansik­tet, både pga rod­na­der och för att huden i ansik­tet stän­digt är expo­ne­rad för solen, och det du vill uppnå är samma färg på ansik­tet som du har på hal­sen för att det ska se så natur­ligt ut som möj­ligt. Fär­gen i ansik­tet ska alltså inte komma från din founda­tion utan den appli­ce­ras senare i form av rouge och/eller solpuder.

När det gäl­ler hud­vård så är det van­ligt att folk inte har någon bra ren­gö­ring, utan läg­ger allt krut på sina behand­lande pro­duk­ter. Ren­gö­ringen är ett av de vik­ti­gaste ste­gen i din dag­liga hud­vårdsru­tin, då du omöj­li­gen kan uppnå max­i­mal effekt av efter­kom­mande pro­duk­ter utan att huden är för­bredd på rätt sätt.


Comments { 2 }

Tags: , , , ,